Krig, det första kriget av vår värld,
när den förrädiska häxan dog
Tre gånger bränd och tre gånger född,
av brännande flammor blev Gullveig riven
Döden, Oden slungade sitt spjut med stor kraft
djupt in i den stora vanahären
Blåshorn slutade låta
och Asgårds murar brändes ner.
Vanerna kände sig svikna, Höner var en dåre
utan Mimer vid sin sida, kunde Höner inte styra
I ett anfall av våldsam vrede spilldes Mimers blod
och till Odens hov skickade de Mimers avhuggda huvud
Vapenvila, så att skarp och vek fred kunde smedjas
och för att freden skulle förbli.
Kom Njord och Frej till Asgård
och Höner och Mimer till Vanheim
Döden, se de ilskan gudarna begära blod,
Oden visste att ursinnigt krig
skulle inte hjälpa dem
det skulle bara lämna en svart och bitter fläck.
Oden tog huvudet och smorde det med örter
Som hindrar det från att ruttna
Han kvad sedan trollsånger över det
Så att Mimer åter kunde tala till honom
Vanerna kände sig svikna, Höner var en dåre
utan Mimer vid sin sida, kunde Höner inte styra
I ett anfall av våldsam vrede spilldes Mimers blod
och till Odens hov skickade de Mimers avhuggda huvud