Vaggvisa för Bacchus

Brröder, Bacchus har somnat,

Det må han få.

Hans kropp av vinet har domnat,

Det plägar Bacchus så.

Så sove lull lull, vyssan lull,

Så sove lulle lulle lulla,

Tills glasen åter blivit fulla!



Så röd och vit som en blomma,

Vår lilla Far,

Sen alla glas blivit tomma,

han nu somnat har.

Så sove lull lull, vyssan lull,

Så sove lulle lulle lulla,

Tills glasen åter blivit fulla!

Och vaggan den knirrar och knarkar,

Så sove lull:

Och lilla gubben han snarkar

För han är så full.

Så sove lull lull, vyssan lull,

Så sove lulle lulle lulla,

Tills glasen åter blivit fulla!

Så sov nu sött utan kvida,

Det blir därvid.

Dig ingen Mara skall rida

Ligg nu, ligg i frid.

Så sove lull lull, vyssan lull,

Så sove lulle lulle lulla,

Tills glasen åter blivit fulla!

Hör Frans, när Bacchus uppvaknar,

Säg oss så till:

Kanske gubben oss saknar

Och han supa vill.

Så sove lull lull, vyssan lull,

Så sove lulle lulle lulla,

Tills glasen åter blivit fulla!