skulle min röst tystna mina toner dö ut har jag mig själv att skylla/
egot manar på mig jag har anat hur det känns att hyllas/
ska det va drivkraften i en/ vrid tillbaka tiden/
se hungern, som allra först fick mig att dras till musiken/
har tryck för bröstet ibland, känns som det grävt sig fast/
andas lugnt, jag har nästan börjat tro det är mitt straff/
för min otroliga lättja, ofta min vilja strandar/
min musik är min musa, men hon blir illa behandlad/
men jag plockar fram min penna skriver ännu en rad/
spiller ut hur det känns på mitt blad/
för musiken har alltid varit mitt stöd när jag ser tillbaks/
och om jag misslyckas blir det nog det mitt vackraste nederlag/
refr.
vi är mänskliga så vi får göra fel
plötsligt hända allt och det blev så som det blev
och du är mitt vackraste nederlag/
och jag är stolt över det/
men är du stolt över det?/
det klart jag är stolt över det/
mina ögon läcker å det luktar, bränt min blick är tom/
går inte ur sängen för fint väder och ett litet stycke sol/
vad är det alla sjunger om?, något slags beryktat mod/
nej låt mig straffa mig själv ifred, just en snygg metod/
fast jag vet, undrar ändå vad som är felet med mig/
satte mig i sitsen när jag valde att spela spelet/
överlägsen motståndare, ändå spela jag på det/
var så nerkärad att det gjorde ont att se på dig/
vad jag menar, aldrig menade inte av lika art/
tids nog blev du hemsk och jag blev likadan/
inget mer du jag trots allt mitt eget val/
slet blicken från det vackra, ett nödvändigt nederlag/
refr.
hon flyttade till huvudstaden/
från norrland begav det/
tidiga åttitalet/
fick arbete, fixade bostaden /
hon hade redans sin syster där/
och vips hade hade hon bytt stad å bytt karriär /
men va fann hon/
kärleken lurade runt hörnet/
brukar ju göra det/
hon blev handlöst förälskad med huvudet före/
i en älskvärd man/
om man hör detta vet han att i alla fall att känslor fanns/
en gång tiden andra nu/
han sa det att det aldrig skulle vara någon annan/
hon sa detsamma/
två år senare fick dom barn tillsammans/
men nåt skulle hända han var inte längre den han var innan/
behandla henne som ett svin behandlar en kvinna/
hur skulle hon våga det, men lovade sig själv/
att hennes barn aldrig skulle växa upp i ett sådant hem/
lämna smärtan, lämna rädslan, lämna honom/
flyttade tillbaks till norrland och lämna stockholm/
hon och hennes son i livet, en kamp att vinna/
och det gjorde hon och blev världens starkaste kvinna/
ensamstående med ett eget barn/
och hon gjorde det säkert att det aldrig nånsin skulle bli ett nederlag/
refr.