Det var två ädla konungabarn
Som lova varandra sin tro
Och den som då skulle svika
Skulle leva i stor oro
Det var en gammal trollekäring
Som hörde på deras tal
Den kärlek vill jag åtskilja
Om jag får leva den dag
Och hertingen lade sig i sundet och sam
Och böljan slog under hans bröst
Men då slockande elder ur lyktan
Som hertingen eftersam
Och jungfrun hon frågar sin fader om råd
Allt vid den lilla grönån
Ger ni mig lov sp-ssera gå,
Allt vid den lilla grönån?
Nog ger jag dig lov sp-ssera gå,
Allt vid den lilla grönån
Väck upp din yngsta broder,
Han kan väl med dig gå
Vad skall min broder dit göra,
Han kan sig så litet förstå
Han skjuter bort alla små fåglar
Som vid de vägarna gå
Och jungfrun gick sp-ssera gå
Allt vid den lilla grönån
Och där fick hon se en fiskare
Som fiskade allt med sin båt
God dag, god dag, ni fiskare,
God dag uti er båt
Har ni sett något välboret lik
Ligga i böljorna blå?
Av silke var hans strumpor,
Och gullspända var hans skor,
Och icke jag annat tyckte
Än att liket icke dit log
Och jungfrun tog ringarna av sin hand
Och gullkedjan av sin hals
Och gav åt en liten fiskare,
Som förde bådena fram