Oskyldiga, de simmar
Jag säger till dem: "Nej"
De bara dyker direkt in
Men vet de
Att det är en lång väg ner
När man är ensam
Och det inte finns luft eller ljud där
Nedanför ytan
Det finns någonting i vattnet
Jag känner mig inte säker
Det alltid känner som tortyr
Att vara så nära
Jag önsker att jag var starkare
Jag skulle åtskilja vågorna
Och inte bara låta vattnet
Ta mig bort
Det fanns en tid jag doppade mina fötter
Och det rullade av min hud
Nu, varje gång jag kommer nära kanten
Jag är rädd för att falla in
För att jag inte vill vara strandsatta igen
På min egen
När tidvattnet kommer in
Och drar mig nedanför ytan
Det finns någonting i vattnet
Jag känner mig inte säker
Det alltid känner som tortyr
Att vara så nära
Jag önsker att jag var starkare
Jag skulle åtskilja vågorna
Och inte bara låta vattnet ta mig bort