Kom i min famn och låt oss dansa här en vals, min Rosmari,
natten är ljuv, le blott och dansa!
Lekfullt och lätt du svävar än som fjäril väckt av sommarvind,
än som den skygga hind.
Stödd mot min arm du böjer nätt ditt huvud, och ditt gyllne hår
lyser av ungdom och doftar vår.
Tvekande ler du åt de bevekande tonerna,
lätt och lekande valsen går.
Fönstrena öppnas mot sommarnatten,
blommorna dofta, och fjärdens vatten
speglar den stigande månen som röd
över Ingaröskogen står.
Vinden har somnat i båtarnas segel,
ut över Baggensfjärdens spegel
tonerna ila,
måsarna vila
tysta i månens ljus.
Vad vore livet, Rosmari, förutan sång och dans?
I sommarnattsskymningen ljuvlig och sval,
i toner som locka förföriskt till bal,
i dans, i dans vi glömmer tid och rum!
Kom, låt oss fara i blomdoft, ljus och toner
hän till drömmars land.