Vi kan va den dröm jag haft en gång
Som glömda minnen väcks av sång
Som alla sinnen och en natt helt utan slut
Vi kan vara sommarens egen röst
Den vind som drar när det blir höst
Kan vara hundra ord till tröst
Och känslan av att andas ut
Vi kan gå i lusten och i nöd
Kan vara vatten eller bröd
Kan vara prövningen som slutar som den vill
Vi kan vara ljudet när nån ler
Ett svar som ingen annan ser
Vi kan va allt och ännu mer
För vi finns till
Vi kan va den båt vi själva ror i hamn
Ett eget kungarike utan namn
Ett språk som vi förstår fast
ingen hör
Vi kan va den tystnad som man skär med kniv
En väg med många mödosamma kliv
Som jag vill vandra till den dag jag dör
Vi kan vara vara syret i mitt blod
Balansen mellan ebb och flod
Kan vara takten när man tappar melodin
Jag, jag bär din glädje och din strid
Jag bär dem genom rum och tid
För där du går, går jag bredvid
Vi kan va allt, min halva
vi, vi, vi