Allt började så bra
Vi var ju stans perfekta par
Jag solade mig i din kärlek och försorg
Åh sån kärlek
Åh sån sorg
Tänk alla år av trofasthet
Som bara var en skör fasad
Och vilken lögn vi levde för:
"Jag älskar dig tills jag dör"
Säg mig, säg mig, säg mig
Var finns nån sorts räddning kvar
Säg mig, säg mig, säg mig
Jag är skalet av den man jag var
Man slickar sina sår
Och får rensa alla spår
Men ska man kunna älska nån ny
Utan rädslan att
Nån vill fly?
Jag hukar mig av mitt självförakt
Och säljer ut min själ
Jag är som tömd, så är det sagt
När hjärtat klämts ihjäl
Säg mig, säg mig, säg mig
Var finns nån sorts räddning kvar
Säg mig, säg mig, säg mig
Åh, jag är skalet av den man jag var
Jag gråter samma gråt igen
För lögnen kärleken
(Säg mig, säg mig, säg mig)
Ja, ja,
Säg mig, ja, säg mig, åh, säg mig
Säg att det finns nån räddning kvar
Säg mig, säg mig
Åh, jag är skalet av den man jag var