Refräng:
Ack, om jag blott en enda gång fick flyga över dit,
då skulle jag bli stamfågel och aldrig komma hit.
Men utan vingar som jag är, så får jag hållas här;
blott tanken, som är snabb och fri, kan stundom vara där.
Bortom vida havet finns det någonstans ett land
där små vågor plaskar mot en lummig lyckostrand.
Ständigt står där blommor i den härligaste prakt,
över morgondagen oro glömskans väv sig lagt.
{Refräng}
Flyg min sång till sagolandets azurblåa kust,
där bor den mitt hjärta älskar hett i nöd och lust.
Flyg min sång som fågeln flyger över land och hav,
säg henne att hon är den jag evigt håller av.
{Refräng}