Idag, jag klättrar det största berget jag har någonsin klättrat
Och jag vände mig om för att kolla på ruiner som jag hade lämnat kvar
Och du, var var du så långt bort från sanningen?
Jag förlorade dig, eller hur?
Först jag tror att jag förlorade mig själv
Barn, då och för alltid låst i ett minne
Hållande den där spegeln, sökande för en självklarthet
Att du var precis som alla andra
Men du hade fel
Och det sårade dig, eller hur?
Allt som du kunde inte va´
Ruiner
Åhhh
Ruiner
Åhhh
Jag försökte hålla i någon form av värdighet
För länge, jag simmade igenom ett stort och oändligt hav
Tänkande att jag kunde hitta hemligheten där inuti
Men jag gav upp, eller hur?
Det verkade som mitt enda alternativ
Ruiner, allt som vi byggde upp, med tanken att de skulle stanna kvar
Slutande månader, biljettstubbar, och skrivande anteckningar och fotografer
Var är du, och här någonstans jag kan inte gå?
Jag är ledsen, jag är det
Men jag ångrar inget
Och i natten hör jag din röst
Ibland, men det försvinner snabbt
I drömmar jag såg det som jag trodde
Kunde vara ett svar
Man försöker och försöker och försöker tills man orkar inte längre
Fångat i våra egna