Nu är det natt över jorden
Och stjärnorna skiner kallt.
Bergen och skogorna sover
Och det är mörkt överallt.
Bara min lägereld lyser
Med svarta natten omkring
Och jag er alldeles ensam
Men det gör mig ingenting.
Jag tänker på lägereldar
Som en gång har brunnit och lyst,
Och alla dem som har suttit
Och stirrat i gläden tyst,
Eller kanske sjungit visor
Om hur konstigt allting er
Med mörker och natt och stjärnor
Och eldar och allt sånt där.
Fast ingen av deras visor
Blir nånsin sjungen igen
För deras eldar har slocknat
För so länge länge sen.
Men min eld, min eld
Den brinner och loser och wärmer nu,
Och jag sitter här och sjunger
Dudelidudelidu
Och vaktar min eld i natten,
Tills den har brunnit ut
Och tills himmelen har ljusnat
Och natten har tagit slut.