Det finns kärlek som dör och kärlek som föds
Årtionden passerar och försvinner
Det som du tror är dött
Är en säsong och inget mer
En dag, trött på allt vandrande
Du ger dig av‚ vad spelar det för roll
För jorden kommer att rotera
Även när vi inte gör det längre
Krama mig‚ säg att du älskar mig
Få mig att le i mitten av ett rekviem
Krama mig‚ säg att du älskar mig
Få mig att att dansa tills tiden berövar oss
Allt den hade gett oss
Ett år‚ två år‚ hundra år av lycka
Sen plockar livet dig som en blomma
Få mig att skratta‚ det är vad jag behöver
I väntan på att det blir dags
Ett år‚ två år‚ hundra år bara vi två
Och sen en dag är man helt ensam
Och gråter‚ men det går nog över
Det är skönheten av ett rekviem
Gnistorna förvandlas till lågor
Småflickorna blir kvinnor
Vad du tror är döden
Är en eldsvåda och inget mer
Våra öppna sår‚ vår dekadens
Man tänker att dom har nån betydelse
Men i morgon föds en ny dag
Som om vi aldrig hade levt
Krama mig‚ säg att du älskar mig
Få mig att le i mitten av ett rekviem
Krama mig‚ säg att du älskar mig
Få mig att att dansa tills tiden berövar oss
Allt den hade gett oss
Ett år‚ två år‚ hundra år av lycka
Sen plockar livet dig som en blomma
Få mig att skratta‚ det är vad jag behöver
I väntan på att det blir dags
Ett är, två år, hundra år bara vi två
Och sen en dag är man helt ensam
Och gråter, men det går nog över
Det är skönheten av ett rekviem
Det finns kärlek som föds och kärlek som dör
Äntligen, ikväll, är jag inte längre rädd
Jag vet att jag kommer att älska dig
Även när jorden inte längre roterar
Det finns kärlek som föds och kärlek som dör
Äntligen, ikväll, är jag inte längre rädd
Jag vet att jag kommer att älska dig
Även när jorden inte längre roterar
Krama mig, säg att du älskar mig
Få mig att le i mitten av ett rekviem
Krama mig, säg att du älskar mig
Få mig att att dansa tills tiden berövar oss
Allt den hade gett oss
Allt den hade gett oss
Allt den hade gett oss
Allt den hade gett oss
Allt den hade gett oss