Nils Ferlin - Nattkvarter

När kroppens krematorium

förbränt din själ till aska

och snus och vin och opium

till föga fröjder för,

då tör du nöjsam, bror, och stum

mot evigheten traska

- det är en ren formalitet

för mången att han dör.

Så må du ta det ganska lugnt

fast dina fotsteg vackla

när döden spelar trött och tungt

sin gråa gammelvals.

Han står i livets medelpunkt

och blåser ut din fackla ...

Det är en ren formalitet,

- sen är det inget alls.

Sen är det inte någonting

- du slumrar grönt och fagert

och glömmer alla bittra sting

och sår som livet gav.

Ditt finger i din fingerring

det blir så vitt och magert -

men du förmärker ingenting

där nere i din grav.

Du saknar ingen tid som går

men sover som Törnrosa.

Törnrosa sov i hundra år

men du ska sova mer.

Du saknar ingen tid som går

ty strävsam var din kosa

och det var knappt du tog dej hit

till detta nattkvarter.