Nätter i vit satäng, som aldrig tar slut
Brev jag har skrivit, som aldrig avsågs att sändas
Skönhet som jag alltid tidigare har saknat att få se
Jag känner inte längre den riktiga sanningen
Därför att jag älskar dig, ja jag älskar dig, åh hur jag älskar dig
Jag betraktar förbipasserande, några hand i hand
De vet inte vad jag just gått igenom
Några försöker berätta om tankar de själva inte kan försvara
Du blir till slut, precis det du vill bli
Och jag älskar dig, ja jag älskar dig, åh hur jag älskar dig,
åh hur jag älskar dig
Nätter i vit satäng, som aldrig tar slut
Brev jag har skrivit, som aldrig avsågs att sändas
Skönhet som jag alltid har saknat att få se
Jag kan inte längre säga vad som är sant
Därför att jag älskar dig, ja jag älskar dig, åh hur jag älskar dig, åh hur jag älskar dig
Därför att jag älskar dig, ja jag älskar dig, åh hur jag älskar dig, åh hur jag älskar dig
Andas djupt
Den samlade dysterheten
Se ljuset blekna
Från varje rum
Sängliggande människor
Ser tillbaka och klagar
Ytterligare en värdelös dag
Med förslösad energi
Passionerade älskande
Brottas som en
En ensam man ropar efter kärlek
Men har ingen
En ung mor lyfter
Och ammar sin son
Äldre medborgare
Önskar de var unga
Kallhjärtade klot
Som regerar i natten
Suddar ut färgerna
från vår syn
Rött blir grått och
Gult blir vitt
Men vi bestämmer
Vad som är rätt
Och
Vad som är en illusion