Jag vet, att du är orolig for mörket,
så jag låter lyset stå tänt,
sätter dörren på glänt,
jag håller vakt av din varelse.
Du säger, att det är lite ohyggligt
Och det kan jag gott förstå,
Men låt mig nu förklara för dig
om det, vad vi ska sen, min vän.
Jag vet, att det är en stad ovan skyar,
där tiotusentals barn och djur flyr
och sommarnätter fylls av äventyr väntar på dig, väntar på dig.
Det lär nog inte vara lätt att missa mig,
för allt blir tomt.
Och en dag, när du hör, det bankar, så står jag vid dörren,
och så kan du ta mig med ut att se
Nangijala, Nangijala
själv om du sommartider glömmer det, är du så stor och stark,
mycket starkare än mig.
Vart mår du ha ditt mod ifrån?
Allting blivit så stilla nu,
och du stänger ögonen i.
Månen visar vägen,
och stjärnorna tager dig med av stan.
Jag vet, att där är en stad ovan skyar,
där tiotusentals barn och djur flyr
och sommarnätter fylls av äventyr väntar på dig, väntar på dig.
Det lär nog inte va lätt att missa mig,
förän allt blir tomt.
Och en dag, när du hört, det bankar, så står jag vid dörren,
och så kan du ta mig med ut att se
Nangijala, Nangijala,
Nangijala
Jeg vet, att du är orolig för mörket, så jag låter lyset stå tänt,
sätter dörren på glänt, jag håller vakt av din
varelse.
jag vet, att det är en stad ovan skyar,
där tiotusende barn och djur styr
och sommarnätter fyllt av äventyr väntar på dig, väntar på dig.
Det lär nog inte va lätt att missa mig,
för allt blir tomt.
Och en dag, när du hör, det bankar, så står jag vid dörren, och så kan du ta mig med ut att se
Nangijala, Nangijala