Du ställde svarta rosor
ut i vita vasen.
Ombröt det färska pappret,
du tror på ödet.
Du lär borde gå
söka dig själv.
Som fångad flyger man inte
utan dör i ledan.
[Refräng:]
Evinnerliga ord
av tårarna sväljer jag en gång.
Överraskande gärningar
som förgiftar modet.
Jag litade på dig fullt,
såsom vem som helst skulle kunna.
Och alltid likväl förmodade
att det här skulle vara evigt.
Gjorde jag någonting fel?
Jag är fåfängt plikttrogen.
Jag söp inte rikligt
utan var den ordentlige.
[Refräng:]
Evinnerliga ord
av tårarna sväljer jag en gång.
Överraskande gärningar
som förgiftar modet.
Ingen knappast kan veta
vad händer i morgon.
Denna väg forslar åt olikt håll
och du inte längre syns vid.
[Refräng:]
Evinnerliga ord
av tårarna sväljer jag en gång.
Överraskande gärningar
som förgiftar modet.
Svarta rosor
ut i vita vasen.
Svarta rosor
ut i vita vasen.