Jag har sett hur morgonsolen
kastar sina strålar utav guld
Jag har känt mig fri liksom en örn
som flyger högt däruppi skyn
Jag minns hur hon gav mig livet åter
när hon log emot mig huld
Medan solen sken på hennes anletsdrag,
åh vilken härlig syn!
Jag minns hur jag vaknade
och kände henne ta på mig så ömt
och besanna alla ljuva drömmar
som jag någonsin har drömt
Hon har lärt mig vad det innebär
att vara älskad och att älska
Fått mig till att inse någonting
som jag nog alltid haft på känn
Hon var den jag älskade
så innerligt som aldrig mer igen
Närmat oss varandra med en känsla
som jag aldrig har förnummit nån gång
Hon skäms ej för att vara kvinna,
räds ej för att va en vän
Hon har gjort att porten jag går genom
inte längre som förut känns så trång
Men jag ville drömma,
inte inse hur de skulle vara sen
För hon var den jag älskade
så innerligt som aldrig mer igen