Mörkret faller stilla ner
Skuggor växer och blir fler
Skymningstimmen möts i ensamhet
Sitter ner vid brasans glöd
Flammor värmer huden röd
Detta mörker kastar ljus
Ensam hör jag hjärtats sus
Allt som lagts i dvala når då fram
Visar sig
Som en ängels vingslag framför mig
Mellan verklighet och dröm
Vaknar minnet från sin sömn
Livet flyter samman för min syn
Nu och då går hand i hand
Och jag räknar tidens sand
Liksom flamman brinner ut
Dör så kärleken till slut
Allt som jag gömt undan når då fram
Visar sig
Som en ängels vingslag framför mig
Jag blundar då
Skymningstimmen rår dock ingen på
Det visar sig
Som en ängels vingslag framför mig