Lat Meg [Swedish translation]

Stå på dina

branta bergknallar,

säg mig farväl,

säg mig farväl.

Ytterst på dina

blåa skär

glöm du mig aldrig.

Mörkret åtrår jag,

ensamhet åtrår jag,

viddarna och kobbarna åtrår jag.

Låt det nu lossna,

släpp ditt fasta grepp

och låt mig,

låt mig nu fara.

Klar var min lycka,

faller nu samman

och under allt

är havets ljus.

Faller igenom

det vassa gapet

ner i strömmen

bort från dig.

Kanske du drömmer

dig ner till mig.

Famnar mig,

famnar mig

aldrig åter.