Noli, noli cedere.
Noli, noli cedere.1
Tuonela-svan,2 utmed mörka floden,
redan simmat till dess mynning var (finns) flackvidd.
Himlen skymmer och vinden stärkes.
Du vänder tillbaka innan det blåser upp till storm.
[Refräng:]
Ge inte upp.
Du lämnar mig ensam.
Fast du är långt borta
tänker jag på dig nu.
Vi gör såsom före,
förväntar att sommaren kommer.
Och att vår sista tidpunkt
gryr som vackrast.
Jag lovar det.
Strömmen för långsamt det ljusnade vattnet.
Luften är varm, jag känner den mojnade vinden.
Kanske vi skulle ännu ha tid.
Nu betraktar vi ett ögonblick,
det är ingen brådska att gå bort.
[Refräng:]
Ge inte upp.
Du lämnar mig ensam.
Fast du är långt borta
tänker jag på dig nu.
Vi gör såsom före,
förväntar att sommaren kommer.
Och att vår sista tidpunkt
gryr som vackrast.
Jag lovar det.
Vi kommer från samma träd
som fortfarande blommar.
(fortfarande blommar)
Och röster från en mun
avslutades till slutrim.
(till slutrim)
[Slutrim:]
Ge inte upp.
Du lämnar mig ensam.
Fast du är långt borta
tänker jag på dig nu.
Ge inte upp.
(Noli, noli cedere)
Ge inte upp.
(Noli, noli cedere)
Ge inte upp.
1. Ge inte upp2. Kalevala: Tuonela-svan simmar på Tuonela-floden mellan den tillkommande världen.