Kynnet, kynnet [Swedish translation]

Om vi var en legion

i hyreskvarter,

sådan ''Nästan som Rom'', men piss i snorkeln.

Vi skulle komma på en gemensam agenda från någonting.

Orden som vapen, vi slåss bara med satser.

Om vi kunde avstå men inte överlämna,

vara som de goda vem makten berusar.

Ge bort, utom kläder på oss,

övermättnad nog räcker, vi rullar uppför en brant.

Hemsk kris, en magkorv.

Nu har vi böjat oss på Arteks pallen.

Man har synen, telefonen och tusen kronor flygen

men dessa konstiga människovarelser skrämmer.

Om vi var en Meta-Cock Fight Club

skulle vi få självkänslan?

Skulle vi hitta platser från världen?

Skulle vi ta hand om oss själv?

Jag anpassar mig inte, hjälpa, något fattas, tag halkar.

Utan naglar kan inte häftas vid.

Stunder osäkra, ensamma

förenar bara en känsla, att det finns inte oss.

Naglar naglar, naglar naglar, naglar naglar.

Den svage hittar skyldigen från en annan svag.

Ej fattiga riddare vid runt bordet.

Vem har knyckat mandomen bort från oss?

Allt är ogjort och kanaler är tilltäppa.

Det finns inte utrymme för oss i självklarandetillstånd.

’’Jag, jag, jag’’ förstörar andras klimat.

Det finns ingen vänster-höger-horisont,

endast besvikna som hoppas att ha en renovering.

Det kanske finns kärleken, men inte medlen för uttryck.

Fazers Blå -choklad till feminister,

potentialens och potensens tystnad

passar (/matar) Faisers blå åt subjekt.

Nu är redan höst,

jag kan inte bli glad om godsmarknaders salmiak.

Sparka sista gatlyktor mörka,

slutföra rolleken var du sätter igång.

Jag anpassar mig inte, hjälpa, något fattas, tag halkar.

Utan naglar kan inte häftas vid.

Stunder osäkra, ensamma

förenar bara en känsla, att det finns inte oss.

Naglar naglar, naglar naglar, naglar naglar.

Utan naglar kan inte häftas vid.

Naglar naglar, naglar naglar, naglar naglar.

Jaså, det nog förändras glädjen, sades till oss.

Men det livet ändå inte var helt som ’’piece of Kake Randells’’

Men vi kan inte bara gräva ned oss till bunkern till våra

egna tankar och föreställa i sinnet, vad skulle jag göra

då om allt var annorlunda.

Jag anpassar mig inte, hjälpa, något fattas, tag halkar.

Utan naglar kan inte häftas vid.

Stunder osäkra, ensamma

förenar bara en känsla, att det finns inte oss.

Naglar naglar, naglar naglar, naglar naglar.

Utan naglar kan inte häftas vid.

Naglar naglar, naglar naglar, naglar naglar.

Det finns inte oss.