Huset tomt och bössan mager
Och det ekar ganska kallt
Alla minnen där som gnager
Det fanns en tid som erbjöd allt
Men en Sommar har nu dött
Det är blött på marken
Jag och gryningen tillsammans
Den känns ändå som en vän
När alla andra är någon annans
Kanske min tid kommer sedan?
Jag ställer dörren helt på glänt
Det är tänt i parken
"Det är bara en ny dag, inget särskilt har hänt"
En gång i tiden
Fanns det en liten chans
Mellan rost och siden
Fanns där en balans
Du känner dig säkert glad
Där under din promenad
Du tar ett steg åt gången
Lär känna din nya stad
Bortom krönet är du fri
Dedikerad tid förbi
Hur kan man lova bort sitt liv
Om vägen är en vässad kniv?
En gång i tiden
Fanns det en liten chans
Mellan rost och siden
Fanns där en balans
En del av vår väg finns än kvar
Under dina skor
Och kylan där i ditt bröst
Den är ett varsel om nästa prov
För tiden den flödar fram utan ögon
Livet blev förutsägbart
Och även om jag tror
Att en längtan göms i din röst
En kontinuitet släcker inga behov
Och tiden den flödar fram utan ögon
Och tiden den flödar fram utan ögon
Och tiden den flödar fram utan ögon
Och tiden den flödar fram utan ögon