Igår var jag i himlar och det kändes som
jag skulle vara pånyttfödd.
Jag promenerade med ett smålende.
På gatan råkade jag se mina många kära vänner.
Jag simmade som fisk i vattnet och Solen lyste i mitt
ansikte och avlägsnade mitt varje bekymmer.
Jag upprepade de tre orden:
livet är, livet är, livet härligt!
Vem ska de ta till gungan?
För gudar visar hur den svänger,
uppe svävar,
och redan i morgon sjunker den djupt ner i klyftan.
Vem ska de ta till gungan?
För gudar visar hur den svänger,
uppe svävar,
och redan i morgon sjunker den djupt ner i klyftan.
Förra natten hade jag en ond dröm
och på den madrassen stannade jag ligga.
Klockan nollafem, låten i mina stereor
makes me wanna die
Den fick mig gråta
och du förstås inte svarade på mitt samtal.
Röst darrande förbannade jag ditt namn.
Det anländades dysterhet in i mig.
Vem ska de ta till gungan?
För gudar visar hur den svänger,
uppe svävar,
och redan i morgon sjunker den djupt ner i klyftan.
Vem ska de ta till gungan?
För gudar visar hur den svänger,
uppe svävar,
och redan i morgon sjunker den djupt ner i klyftan.
Jag flyter mellan himlen och jorden.
Jag är inte men jag är beredd att dö.
Jag får se de högsta spetsarna och den mörkaste natten.
Hastighet på gungan tilltar.
Oskyldig, skyldig till allt.
Kan ingen väl trivas i sin galenskap?
Om i dag i botten,
så i morgon ska jag titta på molnig världen långt bort nere.
Gungan stiger upp och försjunker nedåt igen.
Vem ska de ta till gungan?
För gudar visar hur den svänger,
uppe svävar,
och redan i morgon sjunker den djupt ner i klyftan.
Vem ska de ta till gungan?
För gudar visar hur den svänger,
uppe svävar,
och redan i morgon sjunker den djupt ner i klyftan.