Ikaros lyrics

När jag tänker tillbaka på min barndom

ser jag skräckbilder tydligast av allt.

Ja, de gånger de skrämde eller slog mig

är de minnen som hårdast sitter fast.

För som barn tar man kärleken för given;

allting annat är mot ens natur.

I den stund man tar steget ut i livet

är man bara ett tillgivet djur.

Ändå står snart de vuxna där och pekar

ut den riktning de tycker man skall ta.

Alla drömmar de själva har förvägrats

vill de förverkliga genom sina barn.

Är man lydig belönas man och hyllas,

revolterar man mister man allt.

Ingen älskar ett barn som inte lyckas,

ingen älskar ett barn som är stärkt.

Men vem besitter förmågan att veta

vad som ryms i en ny individ?

Och vem kan säg’ till nån annan hur lyckan ser ut,

vem kan säg’ vad nån annan vill bli?

Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån,

låt dina växter får leva där de trivs.

Lås inte in dina plantor i et drivhus,

låt de få slippa ett onaturligt liv.

Låt den du älskar få pröva sina vingar,

en dag så flyger din älskade rätt.

Vill du bli respekterad av din avbild

får du visa din avbild respekt.