Du ligger på soffan med Fanny
Hon ser upp, tittar rakt på mig
Och jag vet att hon inte dömer
Men smärtan jag känner är sann
Hon hoppar ner och svansen viftar
Som en fjäder som smeker en kind
Ser du är vaken, och din kind är våt
Ja, du har gråtit, och jag säger "förlåt"
Du är trött, ja det ser jag på dig
Och du sparkar vårt vardagsrumsbord
Och vår hund slickar mina fingrar
Men hon rycker för varje fult ord
Jag mår piss, mina händer skakar
Alla våra bråk har börjat så
Du är förbannad, säger "fan ta dig!"
Jag svarar "kanske, men jag älskar dig"
Du är inte mannen du kunde va'
Jag svek dig, kära du
(Inte den jag kunde va')
Jag är inte kvinnan jag kunde va'
Men jag kan va' den kvinnan nu
Och jag ser att du är förbryllad
Är hon full eller är det sant?
Alla vet att jag sjunkit till botten
Allt jag har, har jag satt i pant
Och vår hund, ja, hon litar på mig
Och jag ser att du har börjat tro
Det jag vill säga det är nånting stort:
Jag är så ledsen för vad jag har gjort
(Inte den jag kunde va')
Du är inte mannen du kunde va'
(Jag svek dig)
Jag svek dig, kära du
(Inte den jag kunde va')
Jag är inte kvinnan jag kunde va'
(Jag kan va' den kvinnan)
Men jag kan va' den kvinnan nu