Hjärtat var rispat lyrics

Klockorna slog hon steg åter mot ytan

Den välkända botten var allt för bekant

Hennes huvud var rent, med en drunknades vilja

Söktes en utväg en sann bundsförvant

Hennes huvud var glasklart som hos en som ser allt

Att här ges bara en chans, bara en inte mer

Likt förbryterskans skärpa inför en stöt

Likt självmördarens allvar, stunden innan hon sköt

Hennes hjärta var rispat

Bårar bars ut

Stegarna reses, mot lyckliga slut

Hjärta var rispat

Bårar bars ut

Stegarna reses, mot lyckliga slut

Dom fann henne där i helvetets förgård

Då var hon så skör, så illa däran

Du fann henne där du själv en gång varit

Hon såg du förstod då när ni såg varann

Så hörde hon klockor, dom hördes först då

Det finns klockor som klingar

Först när någon vill förstå

När nån vill begripa nåt obegripbart

På mörkaste botten fann du tydligt och klart

Hennes hjärta var rispat

Bårar bars ut

Stegarna reses, mot lyckliga slut

Hjärta var rispat

Bårar bars ut

Stegarna reses, mot lyckliga slut

Nu är hon så skör som en flicka i glashus

Där glaset är rent och ljuset vitt

Hon vet alltför väl det ger ingenting

Att kasta en sten hon har nog nu med sitt

För nu har hon hört klockor

Dom hördes dit ner

Till botten där ingen syns eller ser

Så började hon stiga mot ytan och upp

Orden vidare vidare, ljöd för nu skulle hon upp

Hjärtat var rispat

Bårar bars ut

Stegarna reses, mot lyckliga slut

Hjärta var rispat

Bårar bars ut

Stegarna reses, mot lyckliga slut