Högst uppe bland snåren på hällens kalla stormiga topp
Där en ilsken kärring i en kylig mörk grotta alltid bott
Följer smygande tass och springande fot
En natt av lömska dåd
Själar svarta som sot
Vandrat för nattlig blot
Hon röster förnimmat i träs och vind, viskan av furor, sången av lind
All vandra från denna vida bygd för att smaka kärringens häxbrygd
Hon givit vit eld ur brunnen djup, kom hit nu främling ta dej en sup
Själar vandra för nattlig blot, ett glömt mordisk hot
Själar svarta som sot
Vandrat för nattlig blot