Hårt Regn

Var har du varit, pojken min?

Var har du varit, min älskade prins?

Jag har kämpat mig upp för de tolv högsta bergen

Jag har släpat mig fram längs sex tunga vägar

Jag har vandrat och vacklat genom sju dystra skogar

Jag har spanat över dussinet halvdöda vatten

Jag har vandrat längs tusentals gapande gravar

Och det är ett hårt, det är ett hårt

Det är ett hårt regn som faller

Vad fick du syn på, pojken min?

Vad fick du se, min älskade prins?

Jag såg ett nyfött barn ibland dreglande vargar

Jag såg en bro av rubiner som ingen fick gå på

Jag såg en avhuggen gren som blödde på marken

Jag såg ett rum full av män med glödande tänger

Jag såg en trappa av marmor som stod helt under vatten

Jag såg talare tala med trasiga toner

Jag såg barn som beväpnats med svärd och granater

Och det är ett hårt, ja, det är ett hårt

Regn som faller

Vad fick du höra, pojken min?

Vad har du hört, min älskade prins?

Jag hörde mullret från åskan som bröt ut en varning

Jag hörde dånet från en våg som kan dränka oss alla

Jag hörde trumslagarn trumma tills händerna blödde

Jag hörde många som pratade men ingen som lyssnade

Jag hörde människor som svalt ibland människor som skrattade

Jag hörde sånger av diktaren som dog i en rännsten

Jag hörde clownen som gick för att gråta i gränden

Och det är ett hårt, det är ett hårt

Det är ett hårt regn som faller

Vem fick du möta, pojken min?

Vem har du mött, min älskade prins?

Jag mötte ett barn med en döende åsna

Jag mötte en vit man som rastade en svart huind

Jag mötte en ung kvinna som brann som en fackla

Jag mötte en ung flicka i regnbågens färger

Jag mötte en man som sårats i kärlek

Jag mötte en annan man som sårats i hat

Och det är ett hårt, och det är ett hårt

Regn som faller

Vad ska du göra, pojken min?

Vad gör du nu, min älskade prins?

Jag ska fortsätta gå, innan regnet blir värre

Jag ska ta mig djupt in i de mörkaste skogar

Där människorna är många och händerna tomma

Där fabrikernas gifter har förstört deras vatten

Där hemmen i dalen är fallfärdiga ruckel

Där bödlarnas ansikten aldrig får synas

Där kropparna hungrar och själarna törstar

Där svarthet är färgen och nollhet är siffran

Och jag ska tycka och tänka och tala och tro det

Och jag ska hålla det från berget så alla kan se det

Och jag ska stå där jag står tills vågorna tar mig

Men jag har lärt mig min sång väl innan jag sjunger den

Och det är ett hårt, ja, det är ett hårt

Regn som faller