Tala: Jag vet en hövdingadotter
Med längtan att ge sig av
Hon känner kärlek till folket
Hon drogs mot en okänt hav
Du känner tvivel i själen
Ett sår som plågar och tär
Men sår kan läka och visa
Var du är
Du formas av varje lärdom
Av alla som tycker om dig
Och inget förmår att tysta
Den röst du hör djupt inom dig
Och när den rösten hörs viska
"Vaiana, snart är du där"
Vaiana, lyssna
Vet du nu vem du är?
Vaiana: Vem jag är?
Jag är en dotter till en hövding
Och från havet har jag känt
Hur det kallar
Jag bär en kärlek till mitt folk i byn
Och våra förfäder färdades
Utöver havet vida kring
Dom kallar
Och nu har jag fört oss ända hit
Jag har färdets längre
Jag är allt som jag har lärt och mer
Och det kallar
Det är djupt i min själ detta rop
måste finnas
Som ebb och flod
kan det sjunka och stiga
Och du finns i mitt hjärta
Ja, dig ska jag minnas
Nu når jag fram
Jag vet mitt namn
Jag är Vaiana