Djupt in i Champagne i midsommarens grönska
Där Kornvallmo blommar mellan gravkorsen,
Där susar gräset och rör på sig lätt
I vinden, som försiktigt rör sig över kyrkogården.
På ditt kors finner jag döde soldat, inte ditt namn, bara siffror och någon har
Målat talet 1916, och du var inte ens nitton år gammal.
Ja, också dig har de redan ljugit för
Precis som de fortfarande gör för oss idag,
och du har givit dem ditt allt:
Din kraft, din ungdom, dit liv.
Har du döde soldat, någon gång älskat en flicka?
Säkert inte, för bara där det finns frid
Kan ömhet och förtroende trivas
Var soldat för att dö, inte för att vara ung
Kanske tänkte du, jag faller nog snart
Tar min lycka, som den kommer, med våld
Tills dess var du besluten, men sedan
Skämdes du över dig själv och gjorde det inte alls.
Soldat, går du med tro gärna in i döden?
Eller har du förtvivlat, bittert, känslokall
Inte känt till din verkliga fiende tills slutet?
Jag hoppas att du blev träffad av ett rent skott?
Eller sköt ett skott dina lemmar till småbitar
Skrek du efter din mamma tills allt var över
Sprang du vidare på dina benstumpar
Och din grav, innehåller den mer än ett ben, en hand?
Endast korset blev kvar, som det enda spåret
från ditt liv, dock hör mitt löfte
Att kämpa för freden och att vara vaksam
Om mänskligheten ännu en gång faller för lögner
Då kan det ske att inger mer lever
Ingen som begraver de miljarder döda
Dock så finner jag mer och mer människor beredda
att förhindra dessa krig, det är på tiden