När hoppet löser sig in i natten, lämnar bara ångest.
Kan vi ses igen? Det är dags att stoppa din resa,
Avsluta en hård dag. Skuggorna väntar på mig på deras fest.
Cellerna skriker i smärta, kroppens ångest stupefies sinnet.
Ett mystiskt virus förgiftar blodet. Men det kommer inte att bli mer lidande, avtryckaren kommer att dras,
Och kulan kommer att tränga in i frontbenet. Ingen kommer någonting minnet.
Det finns så många oavslutade affärer, sjukdomen erövrade viljan. Nu kan jag inte leva för att se imorgon.
Snart kommer jag att finna frid i en djup grav, detta är det sista brevet. Tiden är inne avgång. [2×]