En sommarafton [Över skogen, över sjön]

Över skogen, över sjön

Du din slöja sänker.

Milda skymning, och till bön

Du denna stund oss skänker.

Allt är stilla, ej ett ljud

Genom rymden svävar.

Jorden, lik en lycklig brud,

Ack, blott av längtan bävar.

Dock, vad kval, o hjärta

i en stund som denna.

Ack är all fröjd som människor känna

blott en salig smärta?

Dock, vad kval, o hjärta

I en stund som denna,

Ack är all fröjd som människor känna

blott en salig smärta?