Över skogen, över sjön
Du din slöja sänker.
Milda skymning, och till bön
Du denna stund oss skänker.
Allt är stilla, ej ett ljud
Genom rymden svävar.
Jorden, lik en lycklig brud,
Ack, blott av längtan bävar.
Dock, vad kval, o hjärta
i en stund som denna.
Ack är all fröjd som människor känna
blott en salig smärta?
Dock, vad kval, o hjärta
I en stund som denna,
Ack är all fröjd som människor känna
blott en salig smärta?