Maria går på vägen, som leder ner till byn.
Hon sjunger och hon skrattar, åt lärkorna i skyn.
Hon är på väg till torget för att sälja lite bröd.
Och solen stiger varm och stor, och färgar himlen röd.
Då möter hon en herre, på en häst med yvig man.
Han säger "Jag är kungens man, som tar vad jag vill ha.
Och du är allt för vacker, för att inte ha någon man.
Följ med mig in i skogen ska jag visa vad jag kan".
Hon tvingas ner i gräset, och han tar på hennes kropp.
Hon slingrar sig och ber honom, för guds skull hålla upp.
Men riddaren bara skrattar, berusad av sin glöd.
Så tar hans kniv och stöter till, och riddaren är död!
De fängslade Maria. Hon stenades för dråp.
Men minnet efter riddaren, blev firat varje år.
Ja, herrarna blir hjältar, men folket det blir dömt.
Och vi som ser hur allt gått till, får veta att vi drömt!