Edmond Dantés nittonåriga dröm [Edmond Dantés nittonaariga droem] lyrics

Mercédès, det är nitton år sedan

jag slängdes i det fruktansvärda

fängelset på klippön vid Marseille.

Mercédès, i nitton år var min enda dröm

Att komma hem till dej.

Mercédès, jag dömdes ohörd,

jag var oskyldig, jag kastades

i kryptan utan varje saklig grund.

Mercédès, jag bar ett hat, det fanns en hämnd

att kräva ut från första stund.

Mercédès, jag hade gott om tid

i fängelset att noga memorera

varje enskild oförrätt.

Mercédès, på tio år hinner man lära

skilja mellan fel och rätt.

Mercédès, för nitton år sen

var jag en yngling, jag var fattig,

jag var kärleksfull, en mycket enkel man.

Mercédès, nu är jag adlig, jag är gentleman

nu är jag elegant.

Mercédès, Mercédès.

Mercédès, en stormig natt blev

jag förväxlad med en avliden

och slängdes ut i havet i en säck.

Mercédès, nu är jag rik, jag har mer pengar

än nån annan mänska sett.

Mercédès, jag fann en kista,

på en öde plats vid havet,

i en grotta som man inte ser från land.

Mercédès, det låg mer guld I denna kista

än jag nånsin trodde fanns.

Mercédès, när jag blev rik

sökte jag upp ditt hus, men modet svek

jag tordes inte knacka på din dörr.

Mercédès, jag hade inte kraft att möta

att du inte var som förr.

Mercédès, jag reste ut I världen

tittade på mänskorna

och lärde nya språk och ny kultur.

Mercédès, på nio år hade jag gjort

allt det jag bara drömt förut.

Mercédès, Mercédès

Mercédès, jag såg en trolös tid

det var enkelt att bli cyniker

och mista varje hopp om mänskorna.

Mercédès, jag blev förtvivlad

när jag märkte vad som skett med vännerna.

Mercédès, min stora rikedom,

min ställning, min förfining

och min kunskap gav mej vänner överallt.

Mercédès, bland vännerna fanns också dom

som hade skytt mej när jag svalt.

Mercédès, jag mötte kvinnor

som i falskhet överträffar dom

som en gång slängde mej I fängelse.

Mercédès, jag kunde aldrig föreställa mej

en sådan lågsinhet.

Mercédès, jag blev en hämnare,

jag dräpte mina fiender

och kvinnor tills jag vadade I blod.

Mercédès, jag bär en låga I mitt bröst

jag fruktar blir mitt eget hot.

Mercédès, Mercédès

Mercédès, ett heligt hat

kan ändå aldrig bli

det enda elixiret för en född romatiker.

Mercédès, jag byggde också upp

en skimrande vision av kärleken.

Mercédès, jag balanserar på en knivsegg;

Ska jag älska eller döda,

ska jag smeka elle slå?

Mercédès, du måste hjälpa mej

och visa mej en annan väg att gå

Mercédès, fram till den hemska dag

jag fängslades så samlade

jag minnen som man gör när man är fri.

Mercédès, sen nitton år samlar jag glömska

för att orka med mitt liv.

Mercédès, jag kunde älska dej

som fattig, kan du älska mej

som rik så kan jag älska dej igen.

Mercédès, jag ar densamme,

djupt därinne ser du säkert ynglingen.

Mercédès, Mercédès

Mercédès, nu när vi äntligen

står här invid cypressen,

och jag känner att din omfamning är öm.

Mercédès, så känns det som dom sista

nitton åren bara var en dröm.

Mercédès, i denna natt

vrider vi klockorna tillbaka,

låt oss börja våran resa om igen.

Mercédès, i afton känner jag mej redo

att begrava hämnaren.

Mercédès, I morgon seglar vi!

På vägen ut ur hamnen

ska vi spränga hela klippön vid Marseille!

Mercédès, en ocean av möjligheter

väntar sedan dej och mej.