Jag sitter ensam här på parkbänken och fryser
Mörkret faller, alla barnen har gått hem
Jag känner att jag måste prata ut med någon
Funderar och min fråga är: med vem?
Det börjar bli rätt kallt
Jag tittar upp, jag ser
Och jag känner hur ett ljus emot mig ler
Din lägenhet på våning två
Det är nu dit jag måste gå
Dina ögon ljuger inte, säg
Är du förvånad?
Du är öppen, säger inte nej
Det överraskar mig
När kontakten bröts så trodde jag
Att allt var slut, det hela var över
Men jag saknar dig
Vill va' med dig, det är långt ifrån över
Och som du ser är jag nåt mer än det jag varit, ja
Ge mig en chans, jag är på gång
Alla dom bitar där jag felat har jag vuxit
Ge mig en chans, jag svär, jag är på gång
Är inte samma jag
Men samma jag ändå
För visst kan jag rentav vara bägge två?
Sitt här hos mig och hör min sång
Ge mig en chans, jag är på gång
Vill du yttra endaste ett ord?
Rentav berätta?
Att få se dig ger mig massa mod
Förstår att allt är svårt
All den tomheten som fanns i mig
Och alla svåra tankar jag bar på
Jag hanterar dom
Det hoppas jag att du kommer tro på
Och som du ser är jag nåt mer än det jag varit, ja
Ge mig en chans, jag är på gång
Alla dom bitar där jag felat har jag vuxit
Ge mig en chans, jag svär, jag är på gång
Är inte samma jag
Men samma jag ändå
För visst kan jag rentav vara bägge två?
Sitt här hos mig och hör min sång
Ge mig en chans, jag är på gång
Du sträckte ut en hand
Och här är jag igen
Och jag älskar dig, jag låtsas inte alls
För nu kan jag se
Vad du kan ge och jag är ju här nu