Jag tar den långa vägen hem
Över broarna en morgon på Västerleden
De har byggt parkering över äppelodlingen
Där vi spelade in filmer
Jag tar den långa vägen hem
Gruset knastrar, dammar i vårsolen
Tussilago som guld vid dikeskanten
”Du sa att du aldrig mer vill se mig igen
Och jag såg det komma”
Här kommer det igen
Som ett regn över varma vatten
Som tårar och blod i sanden
Som en mördare genom natten
Kom och möt mig på vänstra stranden
En vit ros i din hand
Nu det finns ingen enkel väg tillbaka
Men Jag försöker ändå texta dig en sista gång
Vill bara säga att jag har vaknat nu
Att jag tror att vi kanske kan börja om på nytt
Som ett regn över varma vatten
Som tårar och blod i sanden
Som en mördare genom natten
Kom och möt mig på vänstra stranden
En vit ros i din hand
Även om det gått 24 år sen sist så kan jag ändå
minnas varje detalj din tysta lilla etta där i regnet
och ’In Liverpool’ på repeat
Fast vi lever på olika kontinenter nu en miljon mil
från varann så minns jag de där dagarna som de
bästa de gled in i varann och försvann
Som ett regn över varma vatten
(kan du säga när vi försvann)
Som tårar och blod i sanden
(mellan mina fingrar som sand)
Som en mördare genom natten
(kan du säga när vi försvann)
Kom och möt mig på vänstra stranden
En vit ros i din hand