Där lejon de dansa med stopen
Och björnar med pipor och glas,
Där inne står Bacchus i hopen
Och bjuder sin hjälte kalas.
De ponceau-röda små hjärtan
Som slå i fyllhundarnas bröst,
De sprittande dansa i smärtan
Och blekna som löven om höst,
När glaset, när glaset
Går jämt Med Bacchi skämt.
Sätt skylt på min färgade panna,
Min bleka och hängande lip;
Mitt huvud förvänd i en kanna,
Min näsa förbyt i en pip.
Jag aktar de kärliga later
Som skönheten bildar och strör
Som korvar emot mithradater.
Min Hercules Bacchus tillhör,
När glaset, när glaset
Går snällt På Bacchi fält.