JEKYLL:
Det är över nu, nu är jag trött.
Och ingen hör sen om,
den Edward Hyde som jag har mött.
Och dom som dött ska ingen känna till.
Dom bara såg en tragedi.
Min tanke glömdes fort.
Och skuggan av Hydes ondska,
skulle dölja allt det goda som jag gjort.
Är jag en god man?
Är jag en ond man?
En sådan tunn gräns, som skiljt en god man får en...
HYDE:
...tror du lilla vän, jag skulle låta dig få gå?
Tror du att någon frihet finns för dig?
Fråga mig, så blir det nej.
För det är faktiskt så.
Du kan aldrig fly din väg från mig!
JEKYLL:
Allt det du är, är en bild i en spegel.
Blundar jag sen så finns ingen där.
HYDE:
Jag är den bild som du ser i din spegel.
Hela ditt liv så ska jag vara här!
JEKYLL:
Du är för mig som ett slut på en mardröm,
sen är du bara ett skrik jag glömt.
Efter i natt tar det slut, allt hemskt jag drömt!
HYDE:
Det var igen dröm förut och aldrig tar den slut!
Detta är mardrömmen som finns kvar!
Hyde finns alltid här!
Så nära dig att det tar slut.
Och han är den framtid som du har.
JEKYLL:
Snart ska du dö och sen är du ett minne.
Bara en dröm som jag snart blir begärd [?]
HYDE:
Du är helt maktlös, jag finns djupt där inne.
Var dag du känner mig sluka din själ!
JEKYLL:
Jag ser hur du ska gå bort, jag ska segra.
Jag ska bli hel och ditt liv blir kort.
Jag lever upp när du drar din sista suck!
HYDE:
Jag finns inom dig för alltid!
JEKYLL:
Nej!
HYDE:
Satan ska vara min guide!
JEKYLL:
Nej!
HYDE:
Jag vet att nu och för alltid,
det blir aldrig möjligt att skilja en Jekyll från Hyde!
JEKYLL:
Du ska se det är... det är över nu, du dör idag!
HYDE:
Inte jag, bara du!
JEKYLL:
Om jag dör, dör du nu!
HYDE:
Jag dör i dig, jag blir du!
JEKYLL:
Ge dig Hyde, låt mig vara!
HYDE:
Du ska se, du är jag!
JEKYLL:
Nej, titta nu!
HYDE:
Jag är du, du är Hyde!
JEKYLL:
Nej, aldrig!
HYDE:
Jo, för alltid!
JEKYLL:
Förbannat Hyde, må du för... må du för evigt
brinna i Helvetet!
HYDE:
Ja! Men då, då ses vi där Jekyll!
JEKYLL:
Aldrig!