Vargarna skriker om blod än en tid
Offret är ensamt, vill ej kännas vid
Bedjar till djuret men sargas av ord
Ödmjuk var människan som vargar förstod
Att dagen där på dansar alla på tå
Vem vet vem vargen ska titta åt då?
Utsatt är den som åt vargarna ser
Vargen tar den som åt vargarna ler
Men våren '92 kom alla att förstå
Vem bryr sig om de svaga har det så?
Vargarna försvann i dimman av varann
Ensam står nån kvar med blodig tand
Ensam står nån kvar med blodig tand
Skrik ej i tysthet men var aldrig arg
En dag ska offret ge skugga åt varg
Någon har sagt mig att ord väger tyngst
I strupen är vargen på den som är yngst
I grupp är de starka när gräset är rött
Kan vargarna klara sig utan sitt kött?
Snart kommer offret att sätta emot
Men varganas sinnen går ej råda bot
Men våren '92 kom alla att förstå
Vem bryr sig om de svaga har det så?
Vargarna försvann i dimman av varann
Ensam står nån kvar med blodig tand
Ensam står nån kvar med blodig tand
Men våren '92 kom alla att förstå
Vem bryr sig om de svaga har det så?
Vargarna försvann i dimman av varann
Ensam står nån kvar med blodig tand
Ensam står nån kvar med blodig tand