De kom ridande nedför backen
Fem tappra män beredda för strid
Vi hörde i frukta hur marken skakade
I middagstidens ljus
Överraskade kollade vi alla vettskrämda
Hur de modiga nordmännen red
De fem tappra männen rider med kraft
Och attackera oss under middagssolen
Deras anfall kom snabbt och utan förvarning
De bröt sig igenom våra linjer
Och jag kände ett hugg nedta mig
Nu känner jag att min tid har kommit
Jag ligger här i mitt blod
Och ser min familj dö
Jag känner mig övergiven av min gud
Jag fruktar dödens kyla
Jag ser helvetets port
Tornar högt
Och mörka är de
Jag vill inte dö
Åh nej! Jag hade fel
Förnekad de sanna gudarna
Och nu är jag fördömd
Jag litade på främmande män
Och deras guds son
Men nu när jag behöver dem
Är de borta
Jag ser helvetets port
Tornar högt
Och mörka är de
Jag dör!
De rider över slätten
Och straffar dem med falsk tro
Allt motstånd förgäves
När de smeker dem med kallt stål
De är bestraffarna
Och de ger aldrig upp
De är kraft de fem
Från Asgård är de skickade
Den kraften de har i allt de gör
Kommer kristna ej känna
Ingen kommer rymma, nej
De kommer knäböja
Deras kamp är klar, de måste återvända
Ingen överlevde
Och medan blodröda skyn brinner
Rider de till Valhall