Imperiet lyrics

Det verkar som att storhetsvansinnet

tillslut stöter på sin överman och sin överkvinna

Hetaste paret i mannaminne

Utan en aning om hur fan vi skulle kunna hinna

Med karriären räddar världen och vi såg tiden rinna

Iväg, men hur kunde kärleken försvinna?

Efter alla hinder som vi kommit över innan

Snubblar vi på det vi inte kunde övervinna

Vi kunde vinna mot hela världen

Men inte mot oss själva

Stod oberörda mitt i oroshärden

Och kände grundvalen själva

Peka finger åt de andra och skratta

Våra känslor kan ni aldrig fatta

Dem är alldeles för starka

Sånt högmod måste gudarna straffa

Precis som imperier måste gå under

Faller du och jag, faller vi sönder

I våra minsta beståndsdelar

Du och jag, du och jag

"Fy fan" sa du och jag i USA

Babylon och romarriket av idag

Tronandes på minnen från fornstora dar

Gapar efter mycket

Men inget är kvar

Eller det där om nått är väl högmod

En sån högtravande jämförelse känns lite för stor

Samtidigt fast det känns svårt att tro

men en gång i tiden skulle samma jämförelse känns som för lite

När vi var universums absoluta center

Våran kärlek som var konstant den var para siempre

Fast nu när jag står med det pissiga facit i hand

Och fortfarande inte fattar varför

visst är det tragiskt men sant

och man kan kalla det misär

hur vi faller isär som molekyler i cern

men när jag undrar hur vi hamnade här

är det kanske grundlagens enda förbannade värld

Precis som imperier måste gå under

Faller du och jag, faller vi sönder

I våra minsta beståndsdelar

Du och jag, du och jag

Vi kunde vinna mot hela världen

Men inte mot oss själva

Stod oberörda mitt i oroshärden

Och kände grundvalen själva

Peka finger åt de andra och skratta

Våra känslor kan ni aldrig fatta

De är alldeles för starka

Sånt högmod måste gudarna straffa

Precis som imperier måste gå under

Faller du och jag, faller vi sönder

I våra minsta beståndsdelar

Du och jag, du och jag