Charon, din färja den kom ej försent [C.M.Bellman] lyrics

Charon, din färja den kom ej försent.

Jag vid din rodd – ja, jag gråter.

Huru du menar och huru du ment,

Så korn snart ej åter

Sorgligt vid en mulnad himmel du

Ropte Schröderheim, men såg på hans Fru,

Vänner av Schröderheim, gråten – –

Kom, Anne Charlotte, ropte Charon nu,

Och hon steg i båten.

Böljan den svallade skummig och grön,

Charon av vågen förföljer.

Strax häpnes Skugga, förädlad och skön,

Undan avunden döljes.

Täcka Kön, min ömma klagan förlåt,

J som stån på strand och vänten båt,

Gråten Fru Schröderheim, gråten – –

Följen med ögats högtideliga gråt

Anne Charlotte i båten.