Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken lyrics

(Vers 1)

I januari månad år nittonhundra-tre

Ett gäng av Kungsholms busar på marsch man kunde se.

Med pavan uti fickan och med lurporna på sned.

De var sura för de aldrig fick va med.

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör.

Det var grabbarna som var på ett sju-helvetes humör.

Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett

Gick till Tegelbacken för att skipa rätt.

(Vers 2)

Och samma kväll så samlades allt uppå Brunkeberg,

Ett saftigt gäng som frusta' Klaras öl, och must, och märg.

Det var aldrig tal om kanske när de börja' mucka gräl.

De var sura för att allting var så fel.

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör..

(Vers 3)

Det dånade om grabbarna som kom från Gamla Stan.

Med åtti-åtta Söderkisar, grabbar hela dan.

Och från Östermalm det tågades med schvung och svaj och spänst;

Fast de var sura för att de jämt fick gå längst.

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör..

(Vers 4)

Och Tegelbacken tömdes raskt på slödder, böss och skarn

När busarna kom tågandes från alla håll i stan.

Där låg den tom och tigande i månens vita ljus

Medan sången steg bland kåkar och bland hus.

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör..

(Vers 5)

De stod vid Tegelbacken. De stod där man mot man.

I månens bleka ljus, men ingen vågade sig fram.

I fyra timmar hötte de och skrek från varsin gränd

Och sen så vände de på klacken och gick hem.

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör..

(Vers 6)

Men, än idag med fasa talar man i Stockholms stad

Om hur busarna på Tegelbacken slogs tre dar å rad.

Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett

Gick till Tegelbacken för att skipa rätt.