Monica Zetterlund - En gång i Stockholm

”Kom med mig”, sa min vän

Nu faller vinterns första tysta snö

Och sommaren är slut

”Jag har en segelbåt i Klara sjö

Kom, min vän, min båt är vit som snö

Ja, kom, vi seglar ut

Kom, min vän, kom ombord

Där ser du vit av snö vår Riddarfjärd”

Vår båt går ut i snö

Ja, Stockholms vinter är en sällsam värld

Mås och trut i tyst och vacker snö

Och skön är Stockholms ö

Tyska kyrkans klang

Ropar stumt ”ding dang”

En sagolik strand

Ett sagolikt land

Som möter oss två i vår båt

”Håll min hand, håll min hand

För dig och mig så är det sommar än

Kom segla ut med mig

Där du och jag är, där är sommaren

Sommaren, och den tar aldrig slut

För jag, jag älskar dig

Håll min hand, håll min hand”