Sista Slaget lyrics

Det var en tidig morgon medan dimmaren låg tät

Och nattens tystnad rådde, ty inte nån’stans lät

En ödesdiger morgon med många unga liv

Ty inne i skogen vandrar nu soldater med tunga kliv

Ett led av unga pojkar med hård och skärrad blick,

Och sammanbitna käkar, de i takt till trummor gick.

Till fienden att möta vid en tallhed tät och grön,

En armé så mycket större skulle bli deras nästa (?).

Ingen rädsla fick de visa, så tappra som de var

Soldater av Svea rike, där de gick i par om par.

Med musköter mot sina axlar och starka bestämda steg,

Marscherade de i tystnad, ingen sade något alla teg.

Den ljuva stilla tystnad som rådigt som tiden stått still,

Störs nu av trummor och flöjter och stöveltrampen därtill.

Nu far de fram (?) målet efter vandringen lång och svår,

De gör sig redo, (?), och på prydliga rader de står.

Mången av dom darrar men står dock ändå kvar,

De måste stå helt stilla inget annat val de har.

De väntar mitt bland dimman som ligger vit och tät

En ung soldat så fylld av skräck stod tyst och stilla grät.

Snart viner första kulan, stillheten finns ej mer,

Och luften fylls av rop och skrik blott krutrök man numer ser.

Sträng ordergivning ropas ut till männen gång på gång,

Men knappt de hör officeren, blott muskötens rasande sång.

Kanonerna de dundrar högt det är allvar som alla förstår,

Men de får ej tappa sin fattning trots infernot som bland dem rår.

Officeren ropar eggande: ”Soldater fatta mod”

Men ingen av dem kan bortse från att luften den luktar blod.

De kämpar för sitt fosterland, för sig själva familj och hem,

Men många fick ej återses ty de kom aldrig åter igen.

De tappra unga krigare som satsade sina liv,

När Sverige förlorade kriget i mullen de funno sin frid.

Det sista slaget i Sverige, tvåhundra år gått förbi,

Men än kan man finna avtryck, från krigets barbari.

Påminna sig om freden som vi efter förlusten vann,

Välsignad har den hållit, må den hållas så länge kan.