Du är inte lite fräck
som kallar dej "min vän"!
När jag var nere stod du där och flina'!
Nej, du är inte lite fräck
som vågar lova mej din sista spänn!
Du vill bara va med dom du tror skal vinna.
Du säger jag svikit dej,
det vet du är en lögn!
Om du är så sårad låt mej då få se det!
Och du säjer du mist din tro,
du lever i en dröm.
För du har ingen tro att mista, och du vet det!
Jag förstär nog varför
du går och pratar skit om mej:
Jag var en gång i samma gäng som du.
Men tror du att jag är så dum
att jag vill söka mej tillbaks igen,
när jag nu en gång för alla tatt mej ut?
Du ser mej då och då,
du säger: "Hoppas du mår bra!"
Och du staplar artigheter snyggt och prydligt.
Men fast du vet, lika väl som jag,
att du vill dansa på min grav:
Varför kan du aldrig nånsin tala tydligt?
Nej, jag blir inte lycklig
av att se hur kasst du mår;
Ibland vill jag faktiskt lätta på din börda.
Men fast jag vet du är missnöjd
med vad du gör och vad du får
så finns det inte längre mycket jag kan göra.
Jag önskar att du en gång
kunde va i mina skor,
och att jag fick byta utseende med dej.
Ja, jag önskar att du en gång
kunde va' i mina skor,
så såg du själv hur trist det är att se dej!