Stockholm i mitt hjärta

Solljuset stiger ur havet,

spelar i koppar och glas,

Stockholm i gryningen strålar

som var hon en gyllene vas,

med blommor från Östersjöns stränder,

med ängsört från ekarnas sal,

en skönhet på urbergets stränder,

Mälarens ljuva vestal.

Refräng:

Stockholm i mitt hjärta,

låt mig besjunga dig nu,

åldrad i ungdomlig grönska,

öarnas stad, det är du!

Av städer jag känner i världen

är du den stad som fått allt.

Genom Mälarens kärlek till havet

en blandning av sött och salt.

Solljuset dansar på fjärden,

det glittrar för stort och för smått,

för träkåken uppe på Söder

men även för Konungens slott.

Det porlar i fiskrika strömmar,

det valsar i Mälarens famn,

det skymmer och skänker oss drömmar

sjungandes sjöstadens namn.

Skymningen kom i en smekning

av kvällsbrisens skälvande hand.

Nu rodnar solen i fönstren

på Söder och Norr Mälarstrand.

Säj, hör du musiken och skratten

från Djurgården och Gröna Lund,

en lovsång till Stockholm i natten

från skärgårdens vikar och sund.